Varför minskar Grankullas attraktionskraft?
Grankulla är känt för sin utmärkta utbildning, trygga miljö och starka ekonomi. Nu har dock stadens resurser stramats åt, vilket redan märks i praktiken. Till exempel har avskaffandet av engelskspråkig förskoleundervisning fått familjer att flytta bort:
”Vår sons tvååriga förskola avbröts på grund av beslutet, och alla våra barn tvingades byta skola till Helsingfors. Om förskolan hade behållits hade vi kunnat stanna nära familj och mor- och farföräldrar.”
Detta är inte ett enskilt fall, utan en tydlig signal om att stadens attraktionskraft är hotad.
Grankullas skatteintäkter före och efter social- och hälsovårdsreformen
Efter reformen har Grankullas skatteintäkter försvagats avsevärt. Andelen av företagsskatter som tillfaller staden har nu sjunkit med cirka 55 %. Till exempel, om ett företag tidigare betalade 100 000 euro i samfundsskatt fick Grankulla 40 000 euro av den summan. Nu är motsvarande belopp endast cirka 17 500 euro.
Även arbetstagarnas kommunalskatteintäkter har minskat. Tidigare fick Grankulla exempelvis cirka 40 000 euro i kommunalskatt från en person med en årsinkomst på 235 000 euro. Nu skulle samma skatteintäkter kräva en inkomst på 327 000 euro per år. Det betyder att staden måste locka invånare med betydligt högre inkomster för att behålla samma skatteintäktsnivå.
Samtidigt har de statliga bidragen ökat markant, med cirka 600 %. Tidigare fick Grankulla endast 750 000 euro per år i statsbidrag, men nu har summan stigit till 5,5 miljoner euro. Detta innebär att stadens ekonomi har blivit allt mer beroende av statlig finansiering, vilket gör den mer sårbar för framtida förändringar i statens finansieringsmodell.
Vad måste Grankulla göra?
Grankulla kan inte längre öka sina skatteintäkter på samma sätt som tidigare, vilket gör strategiska beslut viktigare än någonsin. Här är tre avgörande åtgärder:
1 Locka rätt invånare och företag
- Satsa på utbildning – Återinför och utveckla engelskspråkig förskoleundervisning så att internationella familjer inte lämnar.
- Stöd entreprenörskap och expertarbete – Locka företag och specialister som kan bidra till den lokala skattebasen.
- Målmedveten stadsplanering – Bygg attraktiva bostadsområden för familjer så att skattebetalare stannar i staden.
2 Smartare ekonomisk planering och prioritering av investeringar
- Använd statsbidragen klokt – Satsa på långsiktiga projekt som stärker Grankullas attraktionskraft.
- Bygg upp en buffertfond – Eftersom skatteintäkterna inte längre växer som förr måste vi förbereda oss för framtida utmaningar i god tid.
- Investera strategiskt – Alla investeringar måste göras så att de ger långsiktiga fördelar för stadens attraktionskraft.
Slutsats – Nu är inte tiden att stå stilla
Grankulla håller på att förlora sin ekonomiska självständighet och beslutanderätt. Om vi inte lockar rätt invånare och företag krymper vår skattebas ytterligare. Vi måste fatta medvetna och strategiska beslut för att säkerställa Grankullas livskraft på lång sikt.
Vad tycker du? Hur borde Grankulla agera? Lämna en kommentar och delta i diskussionen!
