Grankulla och dess språkliga mångfald – vad borde vi tänka?
• Diskussionen om språk går het – är engelska ett hot mot svenska och finska, eller kan det vara en möjlighet?
• Vissa fruktar att engelskan tar över, medan andra ser den som en bro till den globala världen. Vad säger forskningen?
• Den här bloggen syftar till att undersöka ämnet ur forskningsperspektiv och se vad framtiden kan föra med sig.
1. Är finska och svenska i fara?
Den centrala frågan är: kan en ökad användning av engelska i småbarnspedagogiken försvaga barns färdigheter i finska och svenska?
*Forskning 1: Barn i flerspråkiga miljöer förlorar inte automatiskt ett språk om varje språk har en tydlig funktion och tillräcklig exponering. (Källa: Bialystok 2016, Language development in multilingual environments)
*Forskning 2: Tvåspråkig småbarnspedagogik försämrar inte modersmålet om barnet får tillräcklig input. I Helsingfors språkbadsprogram når barnen hög nivå i båda språken. (Källa: Utbildningsstyrelsen, 2022)
Hur säkerställer vi att barnen lär sig finska och svenska?
• Finska och svenska förblir huvudspråk, engelska fungerar som ett stöd
• Språkutvecklingen övervakas, och stöd ges vid behov
• Ingen “allt eller inget”-modell, utan en balanserad lösning
2. Är engelska ett hinder för integration – eller en bro?
• Man oroar sig ofta för att engelska minskar motivationen att lära sig finska eller svenska. Men vad om det faktiskt är tvärtom?
• Forskning visar att språkliga broar hjälper till att lära sig nya språk. I Sverige, Norge och Danmark har tvåspråkiga småbarnsmodeller gjort det lättare för familjer att integreras. (Källa: Cenoz & Gorter 2015, Multilingual education in Europe)
*Integrationens två vägar:
• Modell A: Engelska utesluts helt → vissa familjer väljer internationella skolor och undviker finska och svenska helt
• Modell B: Engelska är med som stöd → familjer känner sig tryggare och engagerar sig även i finska och svenska
Engelska kan alltså vara en bro, inte ett hinder – om den används rätt.
3. Vad innebär framtiden?
*Finland blir allt mer internationellt – hur håller sig Grankulla med?
• Fler familjer lever i flerspråkiga miljöer, och behovet av språkkunnig arbetskraft ökar.
• Språkvalen vi gör idag påverkar om Grankulla fortsätter vara en attraktiv plats för internationella experter och deras familjer.
*Vad kan vi lära oss från andra länder och städer?
• Tammerfors finsk-franska skola: Hög nivå i både finska och franska
• Helsingfors språkbadsmodeller: Kombinationen av finska och svenska fungerar när det planeras väl
• Sveriges tvåspråkiga förskolemodeller: Engelska är med, men svenska förblir starkt huvudspråk
*Vad kan Grankulla göra?
-Investera i flerspråkighet på ett sätt som stärker finska och svenska
-Följa upp språkutvecklingen och anpassa vid behov
-Lära av andra – vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt
4. Slutsats – vad kan vi lära oss?
• Engelska hotar inte finska eller svenska – om vi bygger en smart modell.
• Forskning visar att flerspråkighet kan stärka språkinlärningen, inte försvaga den.
• Grankulla borde se framåt och överväga hur språkliga lösningar stöder stadens långsiktiga utveckling.
Hur ser du på Grankullas språkpolitik? Hur kan vi bygga en modell som gynnar både barnen och staden?
Källor:
Bialystok, E. (2016). Language development in multilingual environments.
Cenoz, J., & Gorter, D. (2015). Multilingual education in Europe.
Utbildningsstyrelsen (2022). Effekter av språkbadsutbildning.
